Stress och cancer

Det finns många ingångar när man pratar om stress och cancer och i denna artikel har jag valt att titta på det utifrån den känslomässiga aspekten. För att förstå hur pass komplicerad stress kan vara så börjar jag med lite torra fakta om stressfaktorer och olika faser.

Chock och faser

Att få en cancerdiagnos är en svår chock och stressen sätter in redan i väntan på diagnos. När diagnosen är ett faktum kan vi hamna i en chockreaktion vilket är helt naturligt och vi reagerar genom att antingen kämpa/slåss, fly eller förstelna.

Tyvärr kan vi inte fly från en sjukdom och att hamna i frysläge hjälper oss inte heller. Men hur kan man slåss mot något som finns inuti oss? Det är ju ändå en del av vår kropp och kampen blir mot oss själva vilket drar igång en enorm stress.

De faser man upplever efter den akuta chockfasen betecknas som reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas. Men det är bara de stora breda penseldragen. Däremellan upplevs stadier av sorg och förnekelse, ilska, köpslående, depression och slutligen acceptans i bästa fall. Dessa stadier är inte linjära utan man kan hoppa fram och tillbaka mellan dem.

Många upplever att det alltid kommer finnas ett liv före och ett liv efter cancern men det behöver inte alltid vara negativt. Efter behandling är det många som gör en inre balansräkning med sig själva och ställer frågor som hur kan jag göra en läkande förändring i mitt liv för att bli frisk? Vad är det som har kostat mig mycket kraft de senaste åren? Vad behöver jag förändra? Vad ger mig glädje och energi?

Vad är stress?

Hans Seyle anses som stressens fader och myntade begrepp som eustress och distress där den första är positiv stress och den andra kan utlösa negativ stress. Bägge har dock samma påverkan på kroppen där det sympatiska nervsystemet ökar blodtrycket, ger snabbare puls och andning och musklerna spänns. Samtidigt stängs matsmältning och läkeprocesser ner i kroppen och går det över i kronisk stress hämmar det vårt immunförsvar på längre sikt. Det parasympatiska nervsystemet har motsatt effekt och främjar läkning, välmående och kallas även för lugn- och ro systemet.

Olika sorters stressfaktorer

För att kunna hantera olika sorters stresspåslag hjälper det om vi börjar bena ut de olika faktorerna som påverkar oss. Vi börjar med yttre stressfaktorer som vi i de flesta fall inte har någon kontroll över. Exempel kan vara sjukdom, dödsfall, skilsmässa, att vara anhörig, isolering m.m
Inre stressfaktorer avgör hur vi uppfattar eller reagerar på yttre stressfaktorer. Men till skillnad från de yttre faktorerna så kan vi förändra och modifiera de inre stressfaktorerna, alltså hur vi reagerar.

De kemiska stressfaktorerna är ämnen som stimulerar kroppen och förbrukar våra energiresurser. Hit hör nikotin, alkohol, koffein, socker, tillsatser, droger etc. Här kan vi skära ner på dem eller försöka undvika dem helt

Tankar, känslor och stress

För drygt 20 år sedan var jag på en konferens i USA och lyssnade på en hjärnforskare vid namn Candace Pert. Efter årtionden av forskning hade Dr Pert upptäckt själva länken mellan tanke och kropp och att våra känslor kommunicerar med oss ända ner på cellnivå. Hon hade upptäckt en biokemisk peptid, en molekyl, som har motsvarande receptorer på cellerna och dessa peptider och receptorer finns i hela kroppen. Intressant att notera är att mag- och tarmområdet innehåller fler peptider än vad hjärnan har. Det är därför man kan ha en magkänsla eller gut feeling som det heter på engelska.
Hennes bok Molecules of Emotion kom ut 1997.

Hur tankar och känslor påverkar hälsa och välmående

Att ha hälsa tar vi som en naturlig sak till dess vi råkar ut för något. I normala fall vet kroppen vad den ska göra för att ta hand om allt från skärsår till förkylningar och även muterade celler som kan leda till cancer. Hur påverkas vi då av våra tankar och känslor när det gäller vår hälsa?

Mycket av det vi upplever bearbetas omedvetet i hjärnan. Dr Pert hävdar att det faktum att minnet lagras på receptornivå i cellerna betyder att minnesprocessen är känslostyrd och omedveten. Känslor som sorg, ilska, skam, skuld kan sitta omedvetet lagrade i kroppen under lång tid som känslomässiga minnen. Minnesprocessen och lagringen i kroppen kan givetvis också ske på en medveten nivå då sambandet mellan minnen och känslor är mycket starkt.

När vi hamnar i stress eller chock störs minnesfunktionen genom att stresshormonet kortisol utsöndras och förhindrar den del i hjärnan, hippokampus, som skapar minnen. Om vi har varit med om en stark stressande händelse eller trauma kan det innebära att vi knappt minns något från händelsen. Även vårt närminne påverkas. Många som drabbats av cancer kan skriva under på det när man vid läkarbesöket får sin diagnos och sedan inte minns så mycket mer.

Obearbetade känslor

Obearbetade känslor kallas vanligen förträngda eller omedvetna minnen eftersom de finns kvar i kroppen och inte nått upp till vårt medvetande i hjärnan. Beröring som till exempel massage kan utlösa starka känslor som inte har någon anknytning till vad som händer i nutid utan är knutet till ett lagrat minne.

För att trycka ner eller hålla känslor tillbaka krävs det energi och det sker genom hämmande proteinmolekyler som utsöndras för att hålla informationen nertryckt. Den processen kan ske medvetet eller omedvetet och känslor som inte uttrycks kan lagras överallt i kroppen, på huden, i tarmar, i organ eller längs nervknutor. Det är därför som nertryckta känslor kan orsaka sjukdom i långa loppet.
Om man blockerar sina känslor blockerar man flödet av de peptider som behövs för att bibehålla cellernas funktion. Receptorerna blockeras och flödet av peptider och nervsignaler fungerar inte optimalt. Blockeringar på cellnivå avspeglar sig på organ som på sikt kan det leda till nedsättning av kroppsliga funktioner och sjukdomar. Allt enligt den forskning som gjorts inom psykoneuroimmunologi, förkortat PNI.

Kroppen minns det du vill glömma!

Kroppen försöker hela tiden automatiskt bearbeta omedvetna kroppsminnen. Det som den inte klarar av att bearbeta, visar den genom kroppsliga symptom för att få vår uppmärksamhet. Sömnen är en viktig del för läkning, bearbetning och reparation. Drömsömnen utgör ca en fjärdedel av den totala sömntiden hos en vuxen person och är nödvändig för en god mental hälsa. Starka känslor som inte bearbetats under dagen lagras på cellnivå och under sömnen kan den lagrade informationen frisättas och nå upp till vårt medvetande i drömform. Att minnas drömmar och bearbeta dem känslomässigt kan därför vara läkande för kropp och själ. Det finns en poäng med att skriva ner sina drömmar direkt på morgonen och att skriva en dagbok är också en läkande process.

Att läka på olika nivåer

När vi talar om läkning menar vi oftast den fysiska läkningen av kroppen och att tumören och alla cancerceller är borta. Men även om vi uppnår det så finns det en djupare läkning som behöver komma till stånd för att läka hela kroppen och de upplevelser man varit med om och det sker oftast i efterhand. Vi behöver känslomässigt skapa ny kontakt med kroppen och de kroppsdelar som blivit utsatta för kirurgi, strålning och cellgifter. Läkning bör därför ske på det fysiska, mentala och känslomässiga planet och kan även gå på djupet till de existentiella frågorna som vi kan ställas inför vid en allvarlig sjukdom.
Vid gyncancer som är ett begrepp av en mängd olika cancerformer, är det starkt knutet till att vara kvinna och vad det innebär. Det slår olika beroende på var i livet man befinner sig. Att vara ung och kanske inte kunna få barn efteråt är traumatiskt och när man är äldre spelar andra känslor in. Något som är viktigt att få prata om är det sexuella livet efter cancern. Det finns utbildade sexologer men inte i den utsträckning som skulle behövas och många törs inte fråga efter hjälp. Här uppmanar jag till att prata med behandlande läkare och ställ krav på att få hjälp av en expert på området. Även sjukvården borde bli bättre på att informera.

Kropp- och samtalsinriktade terapier

En kroppsinriktad terapi tillåter kroppen bli medveten om upplevelser som stängts ner och behöver bearbetas genom att man sätter ord på sina upplevelser. När omedvetna känslor når ytan kan de integreras och bearbetas med följd att kroppens spänningar avtar. Det finns en mängd kroppsterapier som kan kombineras med samtal bland annat: massage, rosenmetoden, healing touch, qiterapi, akupunktur, akupressur etc. Jag rekommenderar att få både kropp- och samtalsterapi i kombination för att kunna ta hand om det som kommer upp till ytan.

MBSR – Mindfulness Based Stress Reduction

Jon Kabat-Zinn som skapade programmet MBSR har forskat om mindfulness som behandling vid stress, smärta och depression. Det är ett program som bygger på österländsk zenmeditation där man utforskar grundvärderingar och undersöker ett annat förhållningssätt till livet. Det kan kombineras med mjuka utforskande rörelser såsom yoga eller qigong. Mindfulness är en meditationsmetod/teknik, stresshantering och framförallt en upplevelsebaserad metod. Genom gedigen forskning har den blivit erkänd inom sjukvården och används över hela världen.

MBCR – Minfulness Based Cancer Recovery Program

MBCR är baserat på MBSR men togs fram specifikt för att arbeta med cancerberörda och har sitt ursprung på ett sjukhus i Kanada. De som utvecklade metoden var Michael Speca och Linda Carlsson. Linda har skrivit boken Mindfulness Based Cancer Recovery som jag varmt rekommenderar. Även här varvas mindfulness med mjuka utforskande rörelser och det är ett program som jag själv levererar både online och som gruppcoaching.

Simontonmetoden, Dr Carl Simonton

Dr. O. Carl Simonton var specialist i radiologi och onkologi innan han vigde sitt forskar- och läkarliv åt psykoonkologi eller psykets betydelse för uppkomsten och behandlingen/läkningen av cancer. Han grundade Simonton Cancercenter i USA och jag hade förmånen att studera hos honom innan han gick bort 2009. Hans metod används för att understödja immunsystemet och för hantering av den stress som en cancerdiagnos medför. Det innebär en förbättrad effekt av alla behandlingar som behöver göras där smärtor eller biverkningar av t.ex. cellgiftsbehandlingar märkbart kan förbättras genom mental träning. Jag lär ut grunderna till dessa metoder och ger praktisk vägledning. Även anhöriga kan med fördel lära sig mental träning för sig själva och för att hjälpa andra.

Simontonmetoden är en aktiv hjälp till självhjälp med avslappningstekniker, meditation, aktiv stresshantering, visualisering och mental träning. Med hjälp av dessa tekniker kan stressen varaktigt reduceras och livskvalitén märkbart förbättras för cancerberörda.

KBT – Kognitiv beteende terapi

KBT är en metod för att medvetandegöra och bearbeta hur du tänker om dig själv, din omgivning, och hur du påverkar dina tankar och känslor. Numera innefattar KBT även andra behandlingsmetoder och kan betraktas som ett paraplybegrepp. Exempel på nya inslag är mindfulness som nämns ovan som har rötter i österländsk tradition. Att kombinera KBT med någon form av mjuk kroppsterapi är ett effektivt sätt att komma åt djupliggande obearbetade känslor.

Våra känslor är vägen till oss själva och det vi kan känna kan vi också läka. Vi behöver ha tillgång till alla våra känslor för att kunna fungera, läka och komma vidare i livet.

Boktips
* Anticancer, ett nytt sätt att leva, Dr David Servan-Schreiber
* Du kan bli frisk igen, Dr Carl Simonton
* Mindulness Based Cancer Recovery, Linda Carlsson
* Vart du än går är du där – medveten närvaro i vardagen, Jon Kabat-Zinn
* Reflections, A Story of Hope, Healing, Facing Fears and Finding Purpose, Brian & Fia Hobbs
* Öst möter Väst – Mental träning över gränserna Fia Hobbs

Fia Hobbs

Föreläsare, författare, kropp- & samtalsterapeut med 30 års erfarenhet inom hälsa och stresshantering. Hennes hjärtefråga är cancerberörda och närstående där hon hjälper dem till en bättre livskvalitet med hjälp av stresshantering och stödsamtal. Hon har varit med och grundat två ideella föreningar som arbetar för en bättre rehabilitering av cancerberörda. www.fiahobbs.com