• Gysy sliderkuva1
eri syöpämuotojen värinauhat

Information om gynekologisk cancer

Undersökningar

Att få en cancerdiagnos är alltid en chock för både patienten och de anhöriga. Undersökningar och tunga behandlingar påbörjas ofta med en snabb takt. Den normala vardagen förändras och många framtidsplaner måste kanske ändras. Dessutom finns det ofta en rädsla för framtiden och hur man ska klara sig. Den som insjuknar kan vara orolig för sina närmaste och för hur de kommer att klara sig.
Med gynekologisk cancer avses cancerformer som börjar i något av kvinnans fortplantningsorgan. I Finland insjuknar ungefär 1700 kvinnor årligen i någon form av gynekologisk cancer.
Den gynekologiska cancern kan finnas i äggstockarna, äggledarna, livmodern, livmoderhalsen, vulvan eller vaginan. Även cancer i bukhinnan räknas till de gynekologiska cancerformerna.
För att diagnostisera gynekologisk cancer behövs en inre undersökning, ultraljudsundersökning antingen från slidan eller på buken, kolposkopi och vid behov blodprov och andra undersökningar såsom datortomografi, magnetundersökning eller PET-CT -undersökning. Planering av vården sker vid specialsjukvården och deras mångprofessionella expertteam. Vårdplanerna görs enligt de nationella och internationella behandlingsrekommendationerna.

Behandling

Den vanligaste gynekologiska cancerformen är livmoderkroppscancer. Denna cancerform utgör ungefär hälften av alla gynekologiska cancerformer. Till behandlingen av gynekologisk cancer hör operation, cytostatika, strålning och hormonbehandling. I vissa fall används även så kallade selektiva läkemedel. När man har kunskap om spridningen kan medicinbehandling ges antingen före eller efter operation.

I första hand behandlas gynekologisk cancer genom operation. Fertilitetsbevarande operationer har blivit vanligare. För att förhindra att tumören sprids lokalt tas både cancertumören och en del frisk vävnad runt tumören bort vid operationen. Man undersöker också ifall cancern har spridit sig i närliggande vävnader eller lymfkörtlar. Hur omfattande operationen blir beror på hur cancertumören har vuxit, storlek på tumören, spridning samt var tumören finns. Cancertumören kan i vissa fall sända cancerceller till andra organ i kroppen redan i ett tidigt stadium, vilket man med en operation inte kan förhindra. Med tilläggsvård kan man ändå förhindra att mikroskopiska cancerceller sprider sig.

© Suomen Gynekologiset Syöpäpotilaat ry - Gynekologiska Cancerpatienterna i Finland rf | Webmaster Svenna Martens