• Gysy sliderkuva1

REHABILITERING

Med rehabilitering avses medvetet och målmedvetet arbete för att förbättra sin fysiska hälsa, sitt mentala välbefinnande, arbets- och allmän funktionsförmåga, sociala relationer och/eller andra viktiga saker. Rehabiliteringen är en personlig process där du ställer upp, såväl stora som små, mål för dig själv. Att uppnå dessa mål medför en känsla av tillfredsställelse och en upplevelse av balans i livet eller en förbättring från tidigare.

Alla cancerpatienter vet nödvändigtvis inte vad som avses med rehabilitering. Många patienter anser att de inte fått tillräckligt med information om rehabiliterande verksamhet eller hur man söker sig till rehabilitering. Patienterna upplever ibland dessutom att informationen de fått varit splittrad och godtycklig. Även om vårdpersonalen och de vårdande läkarna menar att det vore viktigt att göra upp en rehabiliteringsplan, blir den sällan nedskriven. För tillfället hänvisas patienterna endast slumpmässigt till rehabiliterande verksamhet och möjlighet till deltagande beror långt på patientens eget intresse och ork att söka information. Även om rehabiliterande verksamhet finns tillgänglig, så får patienten och de närstående eventuellt inte per automatik information om hur man kan delta i rehabiliteringen, trots att rehabiliteringsstöd och rehabilitering bör ses som en integrerad del av cancerpatientens vårdkedja.

Kuntoutuminen metsäpolku ja ihminen

Det är också önskvärt att varje enhet som har hand om cancerpatientens behandling och uppföljning skulle utse en person eller en mångprofessionell arbetsgrupp som som ansvarar för rehabiliteringen. En rehabiliteringsplan borde planeras för varje patient i slutet av cancerbehandlingen och den bör ta hänsyn till patientens individuella behov, förväntningar och resurser. Rehabiliteringen kan dessutom ses som en kostnadseffektiv verksamhet i.o.m. att den stöder patientens återvändo till arbetslivet och förmåga att klara sig i vardagen.

Det mest avgörande för rehabiliteringen är den egna motivationen och önskan om att återhämta sig från sjukdomen samt att förbättra den egna hälsan och det egna välbefinnandet. Rehabilitering handlar oftast om att förändra rutiner och invant vardagsbeteende i den nya livssituationen. För att främja och stödja patienten under rehabiliteringen finns det flera olika tjänster och modeller att välja mellan. Målet är att hjälpa patienten att leva utan cancer eller leva med kronisk eller framskriden cancer.
I Finland ordnas cancerrehabiliteringen av FPA som erbjuder rehabilitering och kurser i anpassningsträning. Dessutom erbjuder Cancerföreningen i Finland olika former av rehabilitering för anpassning till den nya livssituationen. Vissa sjukvårdsdistrikt ordnar också rehabiliterande verksamhet.

Att återvända till arbetslivet

Att återvända till arbetslivet efter cancern beror långt på patientens individuella situation. Många cancerpatienter har liknande utmaningar, problem och fördelar när de återgår till arbetet. För många är det viktigt att kunna återgå till arbetet, motivet är ofta den personliga och familjens ekonomi. Psykologiskt sett stärker en återvändo till arbetslivet självkänslan och ger livet innehåll i och med möjligheten att återuppta kontakten till vänner och kollegor. Arbetet hjälper att fokusera på annat än cancern och ger samtidigt en känsla av att kunna återgå till livet och livsstilen innan sjukdomen.
Ibland förlorar cancerpatienten sitt jobb under behandlingarna. Upplevelserna under sjukdomen och rehabiliteringen kan få patienten att omvärdera sina förväntningar på livet och ifrågasätta sitt nuvarande yrke. En del kanske inte vill, eller kan, fortsätta i sin tidigare arbetsmiljö. I så fall är det nödvändigt, eller t.o.m. bättre, att söka ett nytt arbete för att lösa situationen.

I vissa situationer är det inte längre möjligt att återvända till arbetet efter cancern. Syftet med partiell sjukdagpenning är att stödja återgången till arbetet och att kunna fortsätta med det. Det är ett frivilligt arrangemang som kräver samtycke av både den anställda och av arbetsgivaren och deltidsarbetet får inte äventyra hälsan eller rehabiliteringen. Partiell sjukdagpenning ansöks om från FPA, men arbetstagarens arbetstid måste då minska med 40-60% för att penningen skall kunna beviljas. För en företagare bör arbetsmängden även minska med motsvarande mängd. Partiell sjukfrånvaro bör inledas omedelbart efter full sjukfrånvaro, som måste ha varat minst en sjukdag och nio arbetsdagar. Den partiella sjukdagpenningen är hälften av sjukdagpenningen och från den dras av de ersättningar för inkomstförlust som utbetalas på basen av arbetsoförmågan i fråga. Om arbetsgivaren betalar heltidslön för deltidsarbete, så utbetalas den partiella sjukdagpenningen till arbetsgivaren.

När det gäller pensionering, är det är bäst att diskutera med den vårdande läkaren om detta. Du kan diskutera de praktiska frågorna bl.a. med sjukhusets socialarbetare, FPA och Pensionsskyddscentralen i Finland. En person mellan 16 och 65 år som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller skada kan få invaliditetspension. Invaliditetspensionen kompenserar förlusten av förvärvsinkomst som orsakas av permanent invaliditet. En tidsbestämd pension kallas för rehabiliteringsersättning. Den partiella invaliditetspensionen är avsedd för personer som trots sjukdom, ändå kan arbeta deltid. Partiell invaliditetspension för en viss tid kallas rehabiliteringsersättning.

En person som beviljats pension kan ansöka om vårdbidrag från FPA när hen behöver hjälp, stöd, vård eller tillsyn i eget hem. Du kan ansöka om vårdbidrag om din sjukdom eller skada har försämrat din förmåga att fungera under minst ett år.

Fysisk rehabilitering

Cancern och cancerbehandlingarna förorsakar ofta förändringar och symtom i kroppen som påverkar förmågan att arbeta och fungera. De kan också besvära och hämma patienten i vardagssysslorna. Förutom att cancern påverkar den fysiska hälsan, så påverkar den det psykiska välbefinnandet, de sociala relationerna och den totala livskvaliteten. Det tar alltid tid att återhämta sig från cancer och att anpassa sig till den nya livssituationen som cancern förorsakat. Ibland kan cancerrehabiliteringen pågå hela livet.

Cancern i sig inverkar negativt på det fysiska välbefinnandet och medför ofta trötthet och utmattning. Ovanstående är också vanliga biverkningar av cancerbehandlingarna, som emellertid minskar gradvis efter att behandlingarna avslutats. Ibland kan cancern eller behandlingarna orsaka permanent fysiskt lidande och bestående besvär som försvagar arbetsförmågan och förmågan att fungera i vardagen samt inverkar negativt på livskvaliteten. Du kan själv främja återhämtningen av din fysiska hälsa genom att ta hand om ditt eget välbefinnande under hela sjukdomstiden. Din egen motivation och aktivitet är viktiga för återhämtningen.

Motion

Motion och träning är mycket viktiga för patientens välbefinnande och återhämtning. Ju tidigare den cancerdrabbade börjar röra på sig efter behandlingarna, desto bättre sker rehabiliteringen. Det är säkert att motionera och träna även under behandlingarna; motion underlättar återhämtningen. Försök att röra dig dagligen så mycket som möjligt inom ramarna för vad som känns bra för dig. Fysisk aktivitet och lätt träning ökar muskelstyrkan och ger energi, men kroppen bör heller inte belastas med alltför mycket träning eftersom sjukdomen och behandlingarna är påfrestande. Efter behandlingarna kan du lämpligen börja röra på dig t.ex. genom lätta promenader. De flesta av vardagssysslorna i hemmet, butiksresor eller cykling kan också räknas som bra träning. Effekterna av träningen märks snabbt. Motion och träning ökar utsöndringen av endorfin i hjärnan, vilket gör att humöret snabbt höjs. Endorfinet i sig har en smärtstillande effekt och bidrar till känslan av välbefinnande. Ha tålamod när du återuppbygger din kondition. Hoppa över tung träning och försök njuta av välbefinnandet som lätta motions- och träningspass medför. Din uthållighet och prestationsförmåga kommer att förbättras med tiden.

Kosten

Cancern påverkar kosten och matvanorna på många olika sätt. Sjukdomen i sig kan orsaka viktminskning, aptitlöshet eller andra problem i anslutning till ätandet. Operationer kan påverka matsmältningskanalen och dess funktion. Strål- och cytostatikabehandlingar kan orsaka illamående, diarré, aptitlöshet och förändringar i smak- och luktsinne.

Även humörsvängningar eller depression kan påverka aptiten, vilket orsakar minskad matlust och viktnedgång. En del cancerpatienter äter för lite, och näringsbristen kan inverka negativt på läkningen och motståndskraften. Om behandlingarna förorsakar minskad matlust, så försök ändå att äta hälsosamt och varierande kost varje dag. För cancerdrabbade personer skall kosten vara mångsidig och hen bör få i sig tillräckligt med vätska. Även om aptiten ibland är obefintlig, är det viktigt att den drabbade får tillräckligt med energi och näringsämnen från dagens måltider. Grönsaker, bär och fullkornsprodukter rekommenderas. Man kan försöka undvika illamående genom att äta små portioner flera gånger om dagen. Som mellanmål kan rekommenderas färdiga näringstillskott som ger mycket näringsämnen och energi.

För en del cancerpatienter kan det under behandlingarna gå tvärtom: hormon- eller kortisonbehandlingen kan ge ökad aptit med en viktökning som följd. Vikten kan också öka lättare än vanligt när man minskar på motionen. Under behandlingarna ska du inte banta, men du kan vara uppmärksam på vikten och hålla dig till regelbundna måltider och hälsosam kost. Du får gärna också motionera när du känner att du orkar.

Cancer och trötthet

Många cancerpatienter upplever svår trötthet och utmattning som inte försvinner med hjälp av normal vila. Det kan vara svårt för patienten att komma ihåg saker och att koncentrera sig. Dagliga rutiner kan kännas överväldigande. Orsakerna till trötthet under sjukdomen och behandlingarna är inte helt klarlagda. Akut, kortvarig trötthet varar i endast några veckor, medan kronisk trötthet tär på krafterna under en lång tid och påverkar hela kroppen. Trötthet kan också ha varit ett symtom innan sjukdomen diagnostiserats.
I något skede under behandlingarna, särskilt under långa behandlingsperioder, förekommer ofta leda och likgiltighet inför dem; man är trött på att gå till behandlingarna, på illamåendet, på den oändliga tröttheten och hjälplösheten samt på att en stabil vardag känns så avlägsen och ouppnåelig. Som underliggande faktor till utmattningen kan också vara medicineringen, anemi, viktminskning och minskad aptit, ämnesomsättningsrubbningar, nedsatt hormonbalans, sömnproblem, avsaknad av motion, stress, andningssvårigheter, smärta och eventuell infektion samt osäkerhet och rädsla.

Kronisk trötthet hos en cancerpatient är ett symtom som var och en upplever individuellt. Behandling av tröttheten beror på den bakomliggande orsaken. Även om det inte finns någon uttrycklig medicinsk behandling mot kronisk trötthet, är det bra att prata med den vårdande personalen, eftersom trötthetssymtomen kan medicineras vid behov.

Man kan också själv lindra utmattningssyndromen och det är bra att känna till sina egna resurser. Även korta tupplurar räcker för att upprätthålla energinivån. Du kan vila flera gånger under dagen, men bara korta stunder så att dygnsrytmen hålls normal. En oavbruten nattsömn är viktig. Om du har problem med sömnen bör du prata med din läkare.

  • Det är mycket individuellt hur man återgår till jobbet efter cancerbehandlingar
  • Arbetet kan hjälpa dig att fokusera på något annat än cancer.
  • Du kan främja din fysiska kondition genom att ta hand om ditt eget välmående i sjukdomens alla faser.
  • Försök att röra på dig dagligen i den mån du orkar.
  • Kom ihåg en mångsidig kost och ett tillräckligt intag av vätska.
  • Känn till dina egna resurser. Till och med en kort vilostund kan hjälpa att uppehålla energinivån.

© Suomen Gynekologiset Syöpäpotilaat ry - Gynekologiska Cancerpatienterna i Finland rf | Webmaster Svenna Martens