Kamratstöd ger styrka och stöd
Tiiu Lohtari
Ansvarig för frivilligverksamhet och kamratstöd
För en person som fått cancer är vetskapen om sjukdomen ofta en chock. Cancer känns skrämmande och oroande. Händer det här mig? Krisens * och sjukdomens olika stadier beskrivs i litteraturen på många olika sätt. I chockfasen känns det som om vi har stannat kvar i tiden och sammanhanget när vi hörde diagnosen, och i den situationen kan vi inte förstå eller hantera saken. Chockfasens varaktighet är mycket individuell. Här är det viktigt att ha de nära och kära som ett skyddsnätverk.
Chockfasen följs av en reaktionsfas. Många tankar snurrar i huvudet. Varför är jag sjuk? Kommer jag att bli frisk? Ska jag dö? Vilka är prognoserna? Vårdpersonalens jobb är att behandla själva sjukdomen, själva cancern. Men tänk om sådana tankar och frågor som lämnar kvar och snurra i huvudet och som bara en person som gått igenom samma sak som du kan svara på.
Kamratstöd finns att fås till exempel inom den tredje sektorn hos social- och hälsovårdsorganisationer. Organisationer som erbjuder information och stöd för cancerpatienter och deras nära och kära hittas på många sjukhus i olika broshyrer.
Kamratstöd baseras på önskan att hjälpa en person med cancer och deras nära och kära. Med kamratstöd försöker man upprätthålla hopp och att leva ett bra liv trots omständigheterna. Kamratstöd syftar till att hitta resurser för att klara en utmanande livssituation. Under bearbetningsfasen hjälper kamratstödjare att se händelser ur nya perspektiv när de berättar hur de själva har agerat i olika stadier och vad som har hjälpt dem.
När en person med cancer eller en närstående kan dela sina egna erfarenheter med kamratstödjare vaknar även hoppet om att tillsammans med den andra gå vidare. Kamratstöd är som starkast vid utbytet av erfarenheter med andra som gått igenom samma som man själv gjort samt det ömsesidiga stöd mellan människor som har haft liknande erfarenheter. I kamratstöd kan man samtidigt ha rollen som både givare och mottagare av stöd.
I omorienteringsfasen ger människan sig själv möjligheter, och jag tror att följande aforism passar bra för detta:
Idag väljer jag att vara:
tacksam för allt,
vad jag har;
skonsam mot mig själv och andra;
glad att leva;
närvarande, här och nu.
Tiiu Lohtari
Ansvarig för frivilligverksamhet och kamratstöd
*lähde: Mielenterveys elämäntaitona – Mielenterveyden ensiapu 1