GySy träffade representanter i Riksdagens kvinnonätverk – vad fick vi ut av mötet?

September är månaden då man uppmärksammar gynekologisk cancer och den kulminerade i World Gynecological Cancer Day den 20 september. Vår förening ordnade ett seminarium vid Musikhuset i Helsingfors. Temat för seminariet var gynekologisk cancer och klimakteriet. Under seminariet möttes och diskuterade
patienter, experter och politiker.

Dagen efter seminariet besökte vi riksdagen, tillsammans med föreningens ordförande Taru Salovaara, där vi träffade representanter för riksdagens kvinnonätverk.

Mötet var viktigt på många sätt. Till en början berättade vi om föreningen, vår verksamhet och framtida planer. Vi lyfte fram frågor som rör rehabilitering och psykosocialt stöd, cancerscreeningar, HPV-vaccinationer och vikten av tillgång till läkemedel och forskningsfinansiering.

Vi fick mycket beröm från riksdagsledamöterna för det arbete vi gjort och de frågor vi tog upp väckte också många nya frågor och bra diskussioner. Vi diskuterade kring de utmaningar som patienter upplever i cancerbehandlingar i Finland och förmedlade patienternas önskemål och tankar till riksdagsledamöterna. Vi betonade vikten av förebyggande och tidig upptäckt, eftersom det är viktigt för sjukdomens prognos men viktigt också ur ett mänskligt perspektiv.

Vi upplevde att samtalet med riksdagens kvinnonätverk var viktigt för båda sidor. Slutligen fick vi i uppdrag att utarbeta en "att göra-lista" för kvinnonätverket, det vill säga en lista på saker som vi tycker att politikerna borde främja tillsammans.

Här är utdrag från listan vi gjorde och som vi förde vidare till kvinnonätverket:

* Rehabilitering och rehabiliteringsplan. Det nuvarande målet om en rehabiliteringsplan för varje cancerpatient, förverkligas inte trots att
kostnaderna för rehabiliteringen är låga jämfört med kostnaderna för behandling. Dessutom är det viktigt att satsa på arbets- och funktionsförmåga.
* Stärka gynekologisk expertis och kompetens av klimakteriebesvär inom primärvård och välfärdsområden. För närvarande är gynekologitjänster nästan uteslutande tillgängliga endast från den privata sektorn, och detta diskriminerar människor. Det bör finnas tillräcklig kompetens inom primärvården för att ta emot patienter med gynekologiska cancer som har klimakteriebesvär men även andra patienter med klimakteriebesvär.
* HPV-vaccin. Ett mer aktivt samarbete för att förbättra vaccinationstäckningen är viktigt. Finland måste förbinda sig att uppfylla målen i EU:s cancerkontrollplan för att utrota HPV-relaterade cancerformer. Det är här vaccintäckningen spelar en nyckelroll.
* Cancerscreeningar. I hela Finland ska åldersgränserna för livmoderhalscancer (och andra cancerformer) vara jämlikt, livmoderhalscancerscreeningar för 25-65 åringar på alla välfärdsområden. HPV-test ska vara tillgängligt för alla, var du än bor i Finland. Det bör tillsättas tillräckliga resurser för uppföljande undersökningar av onormala screeningresultat (kolposkopier).

* Snabbare tillgång till nya effektiva läkemedel för patienter. Detta kräver inhemsk forskning och tillräckliga forskningsanslag.

* Surrogatmödraskapslagen: tillåt surrogatmödraskap i vissa strikt begränsade fall. Den vanligaste behandlingsformen för gynekologisk cancer är kirurgi, som tar bort livmodern och äggstockarna. Befruktningsbehandlingar är inte till hjälp i den här situationen, men om man har hunnit frysa ägg eller embryon innan cancerbehandlingar skulle surrogatmoderskap göra det möjligt att använda dem.