Psykisk och social överlevnad

Att insjukna i cancer, att leva med kronisk cancer eller förnyad cancer inverkar på det mentala välbefinnandet. Till återhämtandet hör att man tar hand om sin egen ork och sitt mentala välbefinnande både under cancerbehandlingarna och efter att de är avslutade.

Känslorna och oron

Att insjukna i en allvarlig sjukdom förändrar det vardagliga livet. Insjuknandet väcker olika tankar och känslor såsom förtvivlan, ångest, rädsla och osäkerhet för framtiden. Känslorna är naturliga och tillåtna och de är ett sätt att hantera den nya och skrämmande situationen. Känslor är också individuella och varierar beroende på livssituationen och personligheten. En människa har många sätt att relatera till saker och kan använda sig av olika överlevnadsmekanismer. I sjukdomens och insjuknandets olika faser kommer och går de olika känslorna. Ibland kan t.o.m. de känslor man tror är förbi, komma tillbaka. Alla känslor är tillåtna och det är bra att ge dem tid. Svåra och överraskande känslor hör också till. Att acceptera och förstå känslornas betydelse i krisens olika faser gör att man bättre klarar av att ta emot känslorna. Att återhämta sig från cancer kräver ofta att man aktivt medvetandegör sig själv om sina tankar, känslor och erfarenheter för att kunna bemöta och bearbeta dem. Det är viktigt att gå efter sin egen ork och egna känningar om när man är redo att dela med sig av känslorna och ta upp dem till diskussion. Man behöver dock inte dela alla sina känslor med andra. Patienten kan även själv påverka sitt mentala välbefinnande och leva ett tillfredsställande liv trots cancer.

En prövning av människorelationerna

Sjukdomen och en plötslig förändring i livet påverkar också människoförhållanden och de kan innebära en prövning för parförhållanden. Livspartnern, familjen, vännerna och arbetskamraterna kan ibland kännas som viktiga personer i ens liv och ibland kan de upplevas irriterande. Det bra att med jämna mellanrum få egen tid och eget utrymme att fundera igenom sina känslor eller att bara behöver ta hänsyn till sig själv. En sund själviskhet hjälper ibland. Man behöver inte alltid bry sig om andra. När man själv är sjuk är det bra att sätta sig själv i första rummet, om det är möjligt. Om man ger all sin kraft och energi till andra, kan man inte koncentrera sig själv på att tillfriskna och återhämta sig. Man måste också lära sig att säga ”nej”. I mån av möjlighet är det bra att våga vara sjuk på sina egna villkor. Livssituationen kan emellertid vara sådan, att egentid och egna villkor är omöjligt. I sådana fall kan redan en femton minuters paus från vardagen kännas som lyx.

Hjälp behövs

Att tänka på sig själv innebär också att man inser att man själv behöver hjälp ibland. Det kan kännas svårt, men i denna situation är det nödvändigt. När man själv inte klarar av att vårda sin familj eller kanske inte ens sin egen vardag, är det viktigt att någon annan tar hand om en. De människor som finns nära, är ofta ett viktigt stöd och hjälp t.ex. familjemedlemmar, bekanta och andra nära vänner. Sjukdomen kan även innebära att människor i ens närhet som man förväntat sig hjälp av, inte hjälper till eller försvinner helt ur ens liv. Sjukdomen kan emellertid också innebära att man får nya vänner som man inte visste att man hade, vänner som hjälper en i vardagen. Många som insjuknar i cancer klarar av vardagen och svåra situationer genom att de har sin familj, vänner och får kamratstöd.
Det egna sociala nätverket kanske inte erbjuder någon hjälp och alla har inte heller närstående som vill, eller kan, komma för att hjälpa till. Om ångest och depression pågår länge, eller om de är svåra och påverkar vardagen och livet, är det bra att fråga efter hjälp och få stöd för att orka i vardagen. Man kan diskutera sitt mentala välbefinnande med den vårdande personalen och dessutom fråga sjukhusets socialarbetare om hemkommunens stödverksamhet. Även kyrkans diakoniverksamhet har samarbete med kommunen för att ge mentalt och psykiskt stöd till cancerpatienter.

Begär information om din sjukdom

När man insjuknar i en allvarlig sjukdom uppstår ofta mer frågor än vad man har svar på. Både för den fysiska som den psykiska överlevnaden är det viktigt att patienten får tillräckligt med information om sin sjukdom, behandlingen och sjukdomens inverkan på livet. Det finns stöd och hjälp att få på många håll, men det kan vara svårt att hitta och man blir sällan erbjuden det. Man måste ofta själv fråga om information och söka stöd. Den viktigaste instansen för att få information om din sjukdom är den vårdande läkaren och annan vårdpersonal. Man kan även be om råd av dem och vid behov får man en remiss exempelvis till en psykolog eller socialarbetare.

Alternativa behandlingar

När man insjuknar i en allvarlig sjukdom kanske man känner ett behov av att göra allt man kan för att överleva. Att få behandling, att vänta på provsvar samt rädslan och bekymren, orsakar situationer där man själv kanske vill göra något konkret för att främja sin egen vård. Det är också vanligt att andra människor förespråkar olika metoder såsom alternativa vårdmetoder eller stödjande vård. Läkarna utesluter inte alltid kvinnans egna önskemål om alternativa behandlingsmetoder ifall de inte direkt är till skada för annan behandling. Det är ändå viktigt att diskutera med den egna vårdande läkaren om dessa saker.

Kamratstöd

Cancerpatienten har nytta av psykosocialt stöd (t.ex. diskussionsgrupper) för både patienter och familjer, individuell psykoterapi, konstterapi, anpassningskurser och även olika cancer- och patientföreningars informationstjänst och stödpersonverksamhet. Stöd och hjälp kan man även få från olika kamratstödgrupper där man kan diskutera svåra saker tillsammans med andra som gått igenom samma eller en liknande sjukdom. Kamratstöd kan även fås för arbetsrelaterade problem. I dessa stödgrupper kan man få tips och råd om deltidsarbete och hjälp med att hitta andra sociala stödformer.